Vintersolståndet är en tröskel där vi, mitt i den djupaste vilan, välkomnar ljusets återkomst. Ur ett fornnordiskt perspektiv är det nu snart dags att fira Yule. I stugan sprider kaminen värme medan jag lyssnar på naturens andning innan årshjulet åter börjar snurra mot vår. Men vad handlar Yule om – och finns det någon nordisk gudinna som vakar över oss just vid denna årstid?
Vad är egentligen Yule?
Många av de traditioner vi förknippar med jul idag har djupa, hedniska rötter. Nordiska Asa-samfundet förklarar i sin artikel om De hedniska högtiderna att själva namnet ”jul” troligen kommer från fornnordiskans ”hjul”, vilket hänvisar till att årshjulet nu har snurrat ett helt varv och börjar om på nytt,.
Enligt den förkristna lunisolarkalendern, som du kan läsa mer om i Asa-samfundets blotkalender, inföll det egentliga Midvinterblotet (eller den hedniska julen) inte nödvändigtvis vid själva solståndet den 21 december. Istället beräknades det ofta till den första fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet,. Denna tidpunkt kallas för hokunótt och markerade starten på ett tre dagar långt firande. Under dessa nätter var det vanligt att man:
- Drack jul: En viktig dryckesritual kallad sumbl där man skålade för makterna och minnet av de som gått före.
- Svor eder: Man avlade viktiga löften vid borsten på en offergalte tillägnad guden Frej, för att säkra god äring och frid.
- Gav gåvor: En sedvänja som var vanlig vid blot för att stärka banden mellan människor.
Detta var en liminal tid. Året stod stilla mellan mörker och ljus, mellan det gamla och det som ännu inte tagit form.
Praktisk magi: Ditt Yule-altare
Att skapa ett Yule-altare är ett sätt att göra denna vändpunkt synlig i det lilla. Att låta kroppen och rummet förstå det som sker i kosmos. Om du inte har plats inomhus så kan du välja en passande plats ute – på balkongen, i trädgården – eller kanske i skogen.
För Yule-altaret kan du använda enkla medel för att bjuda in ljuset:
Färger: Rött för eld och livsenergi, grönt för den eviga livskraften och vitt för snö och renhet.
Symboler: Levande ljus som representerar solens återkomst, tall- eller granris som skydd, och kanske din årsruna i centrum.
Altaret behöver inte vara vackert i yttre mening. Det viktiga är att det bär din intention. Det får påminna dig om att även i årets mörkaste tid har hjulet redan börjat röra sig mot ljuset igen.
Skade – Vinterns och självständighetens gudinna
Vid denna tid på året känns min kontakt med gudinnan Skade extra stark. I nordisk mytologi framträder hon som en gudinna förknippad med vinter, jakt och fjällandskap. Men också med självständighet, integritet och kompromisslöshet. Som Nordiska Asa-samfundet beskriver henne, är Skade en gudinna som rör sig fritt i gränslandet mellan jättar och gudar, mellan det vilda och det ordnade.
Skade i mytologin
Skade är dotter till jätten Tjatse och har därmed sitt ursprung utanför asarnas gemenskap. Hon hör hemma i fjällen, i Trymheim, och förknippas ofta med skidåkning, pilbåge och jakt. I de fornnordiska källorna beskrivs hon som en gudinna som rör sig vant i snö och kyla.
En av de mest kända myterna om Skade berättar hur hon, efter faderns död, kräver botgöring av asarna. Som en del av uppgörelsen får hon välja en make bland gudarna, men endast genom att se deras fötter. Hon väljer den hon tror är den ljuse och sköne Balder, men det visar sig istället vara havsguden Njord.
Äktenskapet mellan Skade och Njord blir kortvarigt och misslyckat för att deras naturer är oförenliga. Njord längtar efter havets rytm och måsarnas skri, medan Skade plågas av ljuden från stranden och längtar tillbaka till fjällens tystnad och vargarnas ylande. Till slut väljer de att gå skilda vägar. Myten rymmer ingen moralisk fördömelse – snarare ett konstaterande av att alla relationer inte kan eller ska bestå.
Skade i personlig tolkning
För mig representerar Skade den del av oss som vågar välja sin egen väg, även när den går mot ensamhet eller motstånd. Hon lär oss att självständighet inte alltid är mjuk eller bekväm, men att den kan vara djupt sann. Skade finner skönhet i det karga och kalla, i det som kräver närvaro, styrka och förberedelse. Hon personifierar vinterns kraft – inte som brist, utan som koncentration.
När frosten biter i rutorna vid stugan kan jag nästan se henne framför mig, vandrande över fjället med spända sinnen. Hon vakar över de vilda djuren, över snön som bär och över landskapets rytmer. Skade påminner mig om att vintern inte är något som vi bara ska uthärda i väntan på våren, utan en kraft som vi kan möta och respektera.
Örtmagi vid Yule
Vid Yule dras jag ofta till en mer till stillsam, praktisk magi än till stora ritualer. Den sortens magi som vi skapar i köket och som kan följa oss genom vintern. Örtmagi har i många kulturer varit en del av vardagen snarare än något upphöjt eller hemligt. Växter användes för att skydda hemmet, stötta kroppen, kalla på välsignelse eller helt enkelt påminna om relationen mellan människa och landskap.
I modern häxpraktik ser vi ofta hur denna lågmälda tradition lever vidare. En av dem som inspirerat mig mycket är The Witches’ Cookery. Där delar Bex köks- och örtmagi som är både jordnära och respektfull mot äldre folkliga lager – utan att bli dogmatisk.
För mig är Yule en tid då magi handlar om att vårda, skydda och bära vidare. Därför vill jag dela en enkel grundidé som du kan anpassa efter vad just du – eller den du vill ge en gåva till – behöver mest just nu.
En Yule-påse med magiska örter
En liten örtpåse är ett av de enklaste sätten att arbeta med magi vid Yule. Den kan göras på kort tid, med sådant du ofta redan har hemma, och den kan anpassas efter olika intentioner.
Grunden är densamma – men innehållet och intentionen kan variera. Du kan till exempel skapa en påse för:
- helande och vila,
- beskydd och gränser,
- överflöd och trygghet inför det nya året.
I den nedladdningsbara guiden som hör till detta inlägg delar jag ett enkelt steg-för-steg-upplägg där du själv kan välja inriktning, örter och ord – och skapa en personlig Yule-gåva till dig själv eller någon du håller kär.
Du kan få en mer detaljerad instruktion med förslag till val av örter gratis om du prenumererar på CaMP:s nyhetsbrev. Är du redan prenumenrant kan du logga in på sidan CaMPs Nyhetsbrev med lösenordet du fått i tidigare utskick och så hittar du instruktionen där!
Reflektion och det cykliska skapandet
Under 2025 har min årsruna varit Eihwaz – idegransrunan. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg om Mitt magiska år 2025, symboliserar den en länk mellan världarna och fungerar som en axis mundi. Vid Yule blir detta särskilt påtagligt. Idegranen står grön när allt annat vilar, en påminnelse om att livskraften finns kvar även i mörkret.
Istället för att pressa fram nya projekt, använder jag just nu mina morgonsidor för reflektera över vilka steg som känns lockande inför det kommande året. Genom att följa årshjulet påminner jag mig dock om att det nu är tid för vila och återhämtning.
Hur firar du vintersolståndet i år? Har du någon speciell tradition för att välkomna ljuset eller ära Skade? Skriv gärna i kommentarerna och berätta!
Tror du att innehållet kan vara till glädje för någon mer? Dela gärna inlägget i dina sociala medier och följ CaMP på Instagram!
Blessed be,
