En skogsträdgårdsodling behöver skapas baserad på just de förutsättningar som finns på den egna gården. Vilka är förutsättningarna vid min stuga och vad innebär de för möjliga val och prioriteringar? Här berättar jag om grundprinciper för att skapa en skogsträdgård som jag använt mig av, min egen process så här långt och reflekterar över kommande vägval.
Att lyssna till platsen
När jag först började drömma om en skogsträdgård vid min stuga, insåg jag snabbt att jag behövde göra just det: lyssna. Inte rusa iväg med spade och nya växter direkt, utan ta mig tid att förstå platsen. Jag promenerade över tomten under olika tider på dagen, i olika väder, under olika månader. Jag skissade och antecknade. Var drog vinden in? Var stannade solen längst? Vilka ytor låg länge i skugga? Och inte minst – var samlades vattnet när det regnade?
Jag hittade ett gratisprogram på Gardenas sida för att planera sin trädgård. Det är inte perfekt, men gav mig i alla fall möjligheten att skissa en grund:
Stugan ligger på en kuperad tomt i växtzon 3, där delar av marken är skogsmark med höga granar, björk och tät sly. Skogen är vacker, men utgör också en utmaning. För att en skogsträdgård med ätliga växter ska fungera behövs ljus, och det betyder att jag kommer att behöva glesa ur och ta ner vissa träd. Det är inte ett beslut jag tar lätt på – men för att skapa plats för något nytt, behöver jag ta bort något gammalt – i nära samarbete med platsen.
En damm och lösningar för att förvalta regnvattnet
Vatten är en resurs, men också en bristvara i mitt fall. Eftersom stugan är off-grid när det gäller vattenförsörjning har jag fått tänka både funktionellt och långsiktigt. Nu under våren grävde jag en damm med hjälp av en minigrävare i tomtens västra, lägre del. Det var ett stort ögonblick – att se landskapet förändras. Det öppnar upp för ett nytt ekosystem och samtidigt skapar det ett naturligt sätt att ta hand om överflödsvatten.
För att leda vattnet dit där det gör nytta har jag grävt ner två PE-slangar. Den ena ligger i diket norr om gården, inbyggd i en trälåda med nät som skyddar mot skräp och smådjur. Vid kraftigare regn leds vattnet från diket till dammen. Den andra slangen kommer att kopplas till ett antal regnvattentunnor bakom huset – ett första steg mot ett fungerande bevattningssystem.
Jord – det levande lagret
Innan något kan växa, behöver jorden få liv. Eftersom marken delvis är mager och sandig ( stugan ligger på en grusås – troligen en gammal strandlinje) har jag börjat bygga jord från grunden. Jag har skapat min egen kompost, en för hushållsavfall och en där trädgårdsrester får bli till framtida näring. Från de två björkar som togs ner förra året har jag fått ett rejält lager flis, som jag nu använder tillsammans med kartong för att täcka marken runt mina planteringar.
Täckodling på det här sättet fyller flera funktioner. Den håller fukten kvar i jorden, hindrar ogräs från att ta över och ger maskar och mikroorganismer en chans att göra sitt arbete ostört. Det är långsamt och stilla arbete som bygger jord för framtiden.
De första försöken: plantering av träd och buskar och ett test med potatis
Nära huset finns en liten rabatt där jag redan planterat flera fleråriga växter för min kommande skogsträdgård: några kryddväxter, en hassel, en fläder, två havtorn, två blåbärstry av olika sort och en kvitten. De står där tillfälligt – jag ser dem som en levande plantskola tills resten av gården har blivit mer formad. Jag testar, observerar, och lär känna hur de reagerar på vind, ljus och jord.
Bakom stugan, på den öppna gräsytan, kommer jag i vår att anlägga en enkel odlingsbädd för potatis – 1×2 meter, direkt ovanpå gräset. Jag lägger ut kartong som får kväva gräset underifrån, fyller på med kompost, jord och täckmaterial, och planterar direkt ovanpå. Det är ett test, men också ett sätt att känna in hur jag kan odla på små ytor utan att gräva sönder marken. Just odling av ettåriga grödor är något helt nytt för mig, så här tänker jag att det är bäst att börja i liten skala. Jag har även en påse jordärtskockor som ska planteras ut så snart som möjligt. Kanske kan de växa bakom lillstugan där de får mest sol på förmiddag och kväll?
Att skapa en växtgemenskap
En av nycklarna till en fungerande skogsträdgård är att skapa små ”öar” av samplantering (eng. guilds), alltså små växtgemenskaper där varje art har en funktion. Det kan handla om att plantera växter som drar till sig pollinatörer, fixerar kväve i jorden, fungerar som marktäckare, bryter upp hårda jordlager med sina rötter, eller helt enkelt ger skörd. Ett gille består av flera skikt, som tillsammans bildar ett självreglerande mini-ekosystem.
Ett typiskt ätlig samplantering i skikt, eller ”växtgille” kan innehålla:
- Övre trädskikt: Frukt- eller nötträd, t.ex. valnöt eller körsbär.
- Lägre träd/buskskikt: Kvävefixerare som havtorn eller bärbuskar som blåbärstry och vinbär.
- Örtlager: Kryddväxter, ätliga perenner, blommande dragväxter.
- Marktäckare: Växter som förhindrar erosion och håller fukten, t.ex. jordgubbar eller backtimjan.
- Jordförbättrande skick: Växter med ätliga eller jordförbättrande rötter som maskros, vitlök eller kanske klöver. Här kan också odlingsbara svampar som Jättekragskivling som med sitt mycel hjälper till att hålla fukt och annat. Det ser jag fram emot att testa så småningom!
- Vertikalt skikt: Klängväxter som slingrar upp i träden, t.ex. rankspenat eller kaprifol.
Runt mitt nyplanterade sötkörsbärsträd har jag börjat planera just ett sådant gille. Jag föreställer mig hur det kan omges av kvävefixerande buskar, låga kryddväxter, blommande perenner, och marktäckare som håller fukten. I framtiden kanske också en slingerväxt som klättrar längs stammen. Än så länge är det dock ett väldigt lågt träd som behöver ett par år på sig att etablera sig. Varje växt spelar en roll i en större helhet – precis som i en naturlig skog, fast här med människan som medskapare.
En trädgård för framtiden och i samklang med livet
En skogsträdgårdsodling kräver tålamod, närvaro och nyfikenhet. Jag lär mig så sakta att arbeta med naturen, inte mot den. Att ibland släppa kontrollen, ibland planera noggrant. Att sitta en stund i trädgården och bara lyssna på fågelsången och vinden mellan träden är lika viktigt som att flytta jord med skottkärra.
Skogsträdgårdsodling är inte heller en genväg till snabb skörd. Det är ett mångårigt projekt som kräver samarbete mellan mig som människa, väder, jord och tid. Ibland känns det överväldigande – så mycket att lära, så många val att göra – men oftast känns det som en lättnad. Att det faktiskt får ta tid. Att det inte behöver vara klart på en gång, utan att det som är viktigt är att jag är en bit på väg.
Jag har hittills hittat två youtubekanaler om att skapa skogsträdgård som jag lärt mig mycket av. Eller – det finns många fler, men dessa Kanadensiska kanaler utgår från ett liknande klimat som här. Den ena är The Canadian Permaculture Legacy med många långa och grundliga videos och den andra – som skapar sin skogsträdgård på en tomt med delvis redan uppvuxen skog, vilket sett till utbudet på Youtube inte verkar vara så vanligt, heter Edible Acres. Jag tycker att han är inspirerande för att han har en så lättsam inställning till planering och plantering. Det har hjälpt mig att våga chansa och se hur det går. Här är hans senaste video om att plantera träd.
Nästa steg på vägen
Under sommaren kommer jag att fortsätta gallra i skogspartierna, planera fler växtgillen och se hur dammen börjar integreras i platsens liv. Jag hoppas kunna anlägga gångar (i skogen bakom stugan har jag faktiskt redan börjat lite), kanske ett par sittplatser, och undersöka hur jag bäst skapar fler solöppningar för framtida träd och buskar. Men allt får ske i etapper – i samspel med orken, vädret, lusten och platsen.
Att skapa en skogsträdgård handlar för mig inte bara om mat för framtiden eller vid kris, utan om mening. Om att återknyta kontakten med jorden, och med den del av oss själva som längtar efter att känna tillhörighet och att vara hemma i världen.
Som avslutning…
Mitt arbete med skogsträdgårdsodling är verkligen ett utforskande långsiktigt arbete på nybörjarnivå, men som jag hoppas att både jag själv och kommande generationer får se frukten av. I ett tidigare inlägg har jag skrivit mer om jordens betydelse. Du kan läsa det HÄR.
Har du också just börjat med skogsträdgårdsodling? Blev du intresserad och vill veta mer? Skriv gärna i kommentarerna!
Tror du att innehållet kan vara till glädje för någon mer? Dela gärna inlägget i dina sociala medier och följ CaMP på Instagram!
Blessed be,
Hej Magdalena! Tack för trevliga och inspirerande dagar på Lindsberg! 🌱 Hoppas bilresan hem gick bra. Så fin blogg och vilket bra inlägg om skogsträdgård.
Den staketdruva som mina föräldrar har heter ’Zilga’ och inte ’Olga’. Kunde inte hitta någon på marknaden som heter ’Olga’ så kanske det stod fel på etiketten på den som vi planterade 😅 Eller om det är nån helt ny sort.
Bästa hälsningar
Camilla
Hej Camilla!
Tack själv, för fina samtal och bra samarbete 🙏💚 Och för att du läst och gillar blogginlägget! Ja Zilga låter ändå bekant tycker jag. Det ska bli spännande att testa både druvor och minikiwi så småningom. Hoppas det är bra med dig och att även du fick med dig matnyttiga ideer från kursen!